David da Hasselhoff

http://www.youtube.com/watch?v=PJQVlVHsFF8

Kort inlägg idag, men den här videon är för sjuk för att vara sann. 

Är det en filmatisering av hans fylledrömmar eller är det bara sjukt naivt gjort? 

Är det någon som ser ett samband mellan text och video, så snälla maila mig!

Peace

PS: Mamma o Syster Yster kommer om 14 dagar! Nästan exakt 14 dygn nu (Klockan är typ 2100)!

Rain and Thunder!

Kars Winnerbäck - Jag har väntat på ett regn

Det finns så mycket jag saknar hemifrån. Men inget som man kan skicka hit i en handvändning.

Imorse vaknade jag med en ännu sämre nacke/hals. 

Mamma o Syster Yster ringde på Skype och diagnostiserade mig på avstånd 

(vilket givietvis visade sig vara korrekt då vi kom till Jebel Ali hospital - halsfluss med extra twist. 

DVS bakterie-infektion ovanpå en halsfluss...) 

Mitt i vårt samtal så tyckte jag att något var märkligt och de var så konstiga - sen fattade jag vad de sa! De kommer hit! En hysterisk glädjechock exploderade i min kropp och tårarna forsade. De kommer den 14 mars. Jag har tusen saker jag vill ordna innan dess. Nu får jag en chans att se Dubai. Jag ska ta dem till the Creek, vi ska åka på marknad och öken-safari. Dessutom kommer vi ha massa tid ihopa! 

Jag längtar så det känns som om jag ska spricka. 

Nu ska jag lägga mig och lyssna på störtregnet som smattrar mot rutorna. Det förekoms av torra blixtar. Intressant.

Peace

Strike a pose

Film : City Island

Cliff med en kompis som han raggat upp hos Kenneln

Bilden är kallhamrat stulen från FaceBook

Imorgon är det min åter-komst på Catwalken. Det blir första gången på... Låt mig se... 15 år? Fick panikhandla 2 sjalar (på REA) eftersom jag inte vill gå i bara armar.

Peace

Bitch-Queen Hanna

-

Igår åkte vi på världens rundtrip för att få stämpel i pass och Visum... P var nära att få stryk, Ahmed en hjärtinfarkt och Azooz och jag fattade nada. Någonstans vid en check-point missade vi den ack-så-vitala UT-stämpeln. Varpå vi fick vända tillbaka och väcka uppmärksamhet och göra U-svängar framför poliser. Jag var lagom irriterad när vi väl var på tillbaka till Dubai eftersom en vakt gjorde ett taffligt försök att ragga på mig och en annan kallade mig Giant. Han pekade iallafall och visade hur enormt lång jag var. Oförskämda typer. 

Hemma är det sjukt kallt. Det känns som att jag borde varit hemma och hjälpt till med G-Hill. 

Fixat med hästarna och låtit Cliff busa i snön. 

Hade varit mysigt att vara insnöad med mamma och pappa. Massa mackor och kvällsmys!

Här blir det bara varmare och varmare och min hjärna är helt fel på det. Jag tror att jag kan vara flickvännen från helvetet. Det råder dock delade meningar om det i vårt hushåll. Men ibland blir det bara så jävla mycket. Att vara här, skolan, Visum, inga rutiner... Nu när jag varit lite vinglig så har P spelat säkert och säger bara Amen och Ja-Tack till allt jag säger. Det blir också fel. Men nu tror jag vi kommit rätt på banan igen. Jag måste lära mig att kontrollera mitt humör också. I KNOW!

Långtidsturistens klagan

Tomas Dybdahl - Cecilia

Jag fick en "Royal Lapdance". Min första och enda. My God - jag trodde jag skulle dö av skratt...

Jag och Svärfar 

Imorgon ska vi ordna sista detaljen med mitt visum, sen är jag lugn igen. Vi har hunnit fira P´s födelsedag på Zuma ( mein godt - I love!) och varit på någon form av Aqua Adventure Land... 

Idag har vi tagit det lugnt. Mötte upp Svärföräldrarna på MoE och vinkade av dem, sedan har vi sett Pick of Destiny och plockat undan lite. Tvättat lite. Ätit pizza. Varit halvnormala.

Igår var de andra iväg på Desert Safari med Ahmed, men jag var i skolan för att ha Dress Rehearsal inför mitt deltagande i skolans Fashion Show. Tydligen så kommer de poängsätta oss... Läskigt!

Efter det så hämtades jag upp av Anty och hans tjej och så tog de med mig till en underbar restaurang vid The Creek. Första stället här som jag känt en absolut och ögonblicklig kärlek till. Äntligen har jag hittat My Peace i Dubai. Ett ställer jag kan åka till när jag behöver få lite ro i själen. man kan sitta där en hel dag. Precis vid vattnet. Där är tyst och luktar salt och man får lov att bara vara. Jag är så sjukt glad att nu har ett eget ställe. Jag längtar tills jag får visa det för alla därhemma - när de kommer hit alltså.

Peace

London - Cats

The New Musical Cast - Prologue: Jellicle Songs for Jellicle Cats

Om det fanns något som jag skulle vilja göra exakt nu - så vore det att se Cats. I London. As it should be. Det var allt för länge sedan nu. Jag kan fortfarande alla danser och sånger utantill... 

P är portad från lägenheten och har en grabbkväll med sin far. Jag har haft pyjamas på mig sen ett par timmar. Håller på och filurerar på mitt tävlingsbidrag. Går sådär.

Jag tog en liten kroppsrenande paus tidigare (efter att ha ätit en frukost-lunch-middag) och vad tror ni händer? Min största mardröm slår in. 

Jag var mitt i ett mycket spännande avsnitt i min bok då det ringer på dörren (jag är alltså fortfarande på WC) varpå jag får lite lätt panik. Så jag hoppar ut och där står en glad indier med rena handdukar och lakan. Jag sjasade snabbt ut honom och hänvisade till det faktum att vi ska byta rum imorgon... 

Efter det kändes det som att allt hemskt jag är rädd för..- inget kan slå den fadäsen. 

Igår vart jag ledsen. Igen. Jag grät efter Min Cliff. Min älskade lilla skrutt. Mitt pyre. 

Nu kom ju inget förståeligt ur min mun igår, utan det var mest läten. 

Man kanske kunde urskilja ett och annat "min hund" och "vill ha"någonstans i mitt snoriga brölande, men då är det till att vara en kreativ lyssnare. 

Långdag på MOE

John Mayer - Good Love is On the Way

 Mitt fynd no 1

 Mitt fynd no 2

P's mamma och pappa anlände häromkvällen. Att de ens tog sig hit är ett mirakel... Tydligen hade deras bokning inte bekräftats av bolaget så då de kom till Sturup så fanns de inte med i rullorna. Med lite tur så löste det sig och de kunde komma iväg. Men nu är de i alla fall här! Jag var nervös hur det skulle kännas att träffa någon annans mamma och pappa. Helt ärligt så var jag rädd att jag skulle sakna min egen familj så mycket att jag inte skulle kunna bete mig, utan bara gråta. Men de är ju lite som min familj också. Dessutom är det bra att öva guidning och sysselsättning för någon nu, innan min egen familj kommer. 

Igår var vi och åt på Cavalli Club - designern bakom märket hade tydligen fått gå lös på denna ytan. Resultatet är mörkt och glittrigt. Mycket swarovski och svart sammet. Maten var superb. Vi hade en jättetrevlig kväll med miss B och hon presenterade oss för sin nyfunna vän - en hypnotisör från staterna.

Han bjöd på lite halvshow. Eftersom miss B skulle vara hans assistent så följde hon med upp på scen. Och eftersom P följde med så gjorde jag det också. (Jag vet inte riktigt varför faktiskt.) Men där satt vi som små panelhönor och han inledde med att hypnotisera miss B. Hon blev lite nervös av rampljuset och kunde inte riktigt koncentrera sig - så hon spelade. Vilket hon gjorde riktigt bra!

Idag har vi traskat runt på MoE och kollat på massa baby-saker. Jag kan dock inte lägga upp bilder ifall Belle kollar här... Hon kanske avslöjar för magen vad det är! Då blir ju inte julafton lika spännande...

Imorgon är det skola och jag ska försöka skriva ihop mitt tävlingsbidrag. På lördag ska vi öva inför skolans fashion-show. Jag ska catwalka "hippie-chic" och "wedding"... 

Peace

Saknad

Debussy - Clair De Lune




Den här helgen kommer jag lägga på att bara sakna. 


Jag saknar alla där hemma. Jag önskar jag kunde åka hem till mamma och pappa och äta kvällsmacka med dem i TV-rummet. Jag saknar Cliff´s snarkande. Det spelar ingen roll vilket äventyr det här är eller hur bra Cliff har det. Mina känslor är ändå desamma. Jag vill ha honom här! Jag vill hem till Malmö och gömma mig under täcket. Det här är så stort och skrämmande och NYTT. Jag blir osäker. 


Jag vet att jag är en tönt och jag vet att det vänder. Men jag saknar.


Jag har inte kunnat sova ordentligt så skolan ordnade läkarbesök. Han var Indiens motsvarighet till Dr Phil. Han var bra. 

Mina problem är - inre konflikt. Hjärnan säger en sak, hjärtat en annan. Jag tänker och resonerar sakligt och logiskt, men mina känslor är inte helt övertygade. Så de kör sitt eget race. Samtidigt som jag kör mitt. Förr eller senare blir det motorhaveri. 

Mitt i allt har jag blivit antagen i en skrivartävling... 

Jag är väldigt glad att jag inte är här ensam. Jag har funnit vänner i min klass och jag har Peder som stöd. Hans vänner månar om mig och jag är mitt i allt det här ändå relativt trygg. 

Men jag saknar. Hör ni det därhemma?! Jag saknar er som bara den och jag vill att ni kommer hit och hälsar på. Allihopa. Bara kom. Kom hit så jag får krama er och säga att jag älskar. Just nu är det så långt till sommaren. 

Er H

Film-Race

Bobby Vinton - Mr Lonely   ( inte jag som valde )

Idag har vi inhandlat vårt första gemensamma husgeråd. 

Jag älskar att botanisera på realisationshyllorna på de inhemska tingel-tangel-butikerna! 

Jag har även genomsökt de flesta juvelbutikerna på MoE så nu tror alla indier som jobbar där att jag utan problem kan slänga upp 1,2 miljoner SEK för en 5 ct:s diamantring. Yeah sure... Drömma kan man. 

Men än har jag inte hittar någon med bra clarity. Lite besviken faktiskt. Jag fick bestämt förklara att jag vill ha en VIT diamant. Inte gulbrun... Sen slängde jag in lite bokstäver i samtalet som fick dem att tro att jag har koll på diamanthandel ( which I don´t ). Men det var en avslappnande runda, plus att vi fick motion. 

Imorgon tänkte jag nog chocka kroppen med att gymma (igen) innan skolan. Jag börjar 1600...

Jag tror att jag är världens tröttaste (och blekaste) mellanöstern-bo

Söndag - dvs ny vecka

---


Tro det eller ej - men jag har gymmat idag. Säkert en hel kvart. Det tråkiga med att träna ( när man gör det så sällan som jag gör ) det är att man alltid blir lika besviken. Jag förväntar mig ju en direkt förändring - att något häpnadsväckande ska ha hänt! Men, nej. Allt är som vanligt. Kläderna känns inte ens de minsta för stora... Men det var en ganska avkopplande stund, så vem vet? Det kanske händer igen.

Har passat på att ta lite bilder på vår lägenhet som städad, så jag lägger upp dem för allmän beskådan och beundran. Sen ska vi se en film innan vi åker och hämtar min väska. ( Jag vet - neverending story)

P fick göra ännu ett samtal till receptionen. Jag undrar : Är det vanligt att lägenhetshotell inte har verktyg för självservice? Såsom; skärbräda, kökskniv, skålar... Någon som vet?

Torsdag - som motsvarar fredag

Lisa Ekdahl & Lars Winnerbäck - De band som binder mig

P undrade hur många skor jag har med. "Lika många som jag köpt hittills..." 

Jag tror jag har halsfluss. Någon som är förvånad? Mår lite konfyst. I helgen ska det tydligen vara ledarskapsseminarium på skolan som P vill ha med mig på. Sounds Good men ACH vad jag är trött.

-----------------------------------------------------------------


Melissa Horn & Lars Winnerbäck - Som Jag Hade Dig Förut




Saker jag saknar: 

Bara ett litet urval...

På plats i vårt tillfälliga hem

Det är som om Kronprinsen möter Turning Torso...

Bilderna föreställer alltså mig o P på Go West, Jumeirah Beach hotel, och min installation i sovrummet. Mina älskade Molton Brown - ljus som släpats kors och tvärs över världen. Men hemtrevnad, det ger dem!

Så, gott folk. Vi har alltså hittat ett boende. Det mest prisvärda dessutom. Prutningen var ett gemensamt jobb, men vi är nöjda. 

Resan hit har inneburit att överskrida våra vänliga värdars ursprungliga vecko-erbjudande med 2(!) dagar, ett andningsanfall för mig och mycket stress. Samt en hel del komplikationer som till stor del berott på agenter/mäklare. Tydligen är det så att vem som helst kan vara mäklare här och det är precis lika mycket kohandel som hemma. Inget jag direkt är förtjust i...

Mamma och pappa har bjudit mig på en helkroppsmassage idag, en mycket välbehövlig sådan. Inte nog med att kvinnan brutalt drog bort en massa knutor, hon har även gjort hyn renare. Med olja. Fråga mig inte hur...

Skolan har börjat och ju fler lektioner vi har, desto mindre nervös är jag över att det skulle kunna bli total katastrof. Jag hyser ytterst stora förhoppningar om att faktiskt ta mig igenom detta. Men fy fan vad jag saknar Cliff. När jag ska somna så kan jag känna hans små (...) öron under handen. Känns konstigt att inte pussa honom Godnatt i hans örongrop. Eller att inte ha spontana vinkvällar med Lady E. Eller bli bjuden på mat av Cous. För att inte tala om Krikelin... Familjen tänker jag inte ens prata om . Då blir jag bara gråtig igen och då tar det här inlägget hundra år. Men jag saknar er alla därhemma. Massa. Jag hoppas att så många som möjligt kommer hit och hälsar på! Då ska vi gå på spa.

Peace