Sunday 30 May 2010

Breathless

Jag kan inte anda. JAG KAN INTE ANDAS! 

Trodde att det var slut med att inte få andas. Men nej. Denne gången är det en utdragen och seg jäkel - sedan i tisdags helt enkelt. Långsamt har det sedan byggts på. JAG KAN INTE ANDAS! Hur knäpp blir man inte av att inte få andas ordentligt? Jag vet inte ens varför eller vad det är. 

Snacka om att jag vill hem.

Men på den goda sidan så är det att jag bor helt underbart, får umgås med en liten hund och mår ganska bra i övrigt. Stundtals många och långa samtal med P, men det känns som att det mynnar ut i något positivt. För varje samtal kommer vi ett steg längre bort från allt gammalt och destruktivt och ett steg närmre det som är bra.

Tuesday 25 May 2010

6 Veckor & 5 Dagar

En hel del tid för kontemplation. 

Känner mig lite förvirrad för tillfället. Rädd att göra fel igen. Jag tror på att gå vidare efter avslut och jag vill inte att mina vänner ska behöva säga "vad var det jag sa". Men jag vill vara rättvis, lyssna på hjärtat och ge en ärliga chans. Det kan tyckas vansinnigt, men jag har redan brutit så många av mina regler och all den här tiden måste vara värt något. Kärleken inom mig måste få spela roll. Jag fortsätter avvakta och ge plats, men jag hoppas att vi kan hitta rätt. Hitta rätt ingångsportal och komma överens. Bygga tillsammans. 

Fick ett fantastiskt mail igår. Det var som att börja om från början. Det inleddes med:

"Hej Pinker's! Jag vet inte om du kommer ihåg mig, jag var tidigare vän med xx och xx. Kommer ihåg dig allt för väl, men är inte lika säker på att jag gjorde ett lika starkt intryck på dig.Jag läste en dikt som beskriver vad jag känt för dig ända sedan jag såg dig för första gången..." Sedan följde en dikt...

I close my eyes, and there you are;
you dazzle me, from near and far;
your silhouette - it strikes me too;
no other like it, uniquely you;
all perfect curves, from head to toe;
from hips to calves, from eyes to nose;
both inside and outside, your brilliance flows;
I crave your kiss, my heart explodes;
still strong without you, I remain;
though hard it is, each passing day;
I am bolstered too, each sunless night;
your voice I hear, turns dark to light;
I want you now, stay near to me;
eyes open wide, still you I see


Det är en kluven situation att älska någon, i vilken form det än må vara. 
En dag öppnar sig den andra och man vill inget annat än att tro på det som är bra. Samtidigt vill man inte stå som ett fån, för att man fallit för fina ord och tomma löften. Men vad är livet om man inte chansar?

Monday 24 May 2010

47 dagar kvar



Jag är så jäkla glad att jag åkte hem ett par dagar, även om det blev intensivt. Visst, hann inte träffa alla jag tänkt - men jag kommer ju hem om bara dryga 7 veckor... 

Nu känner jag lite ro i själen. Har fått tusen frågor besvarade och en hel massa energi. Jag börjar styra mitt liv åt det håll jag vill. Känns häftigt! Att ha lite koll på grejorna och känna att "Okej, så det jag vill jobba med finns inte - men då skapar jag väl mig en egen utbildning". 

Här i Dubai har jag flyttat in i mitt "sista-tids-boende" och jag är evigt tacksam för den lösningen. Veckan som kommer är späckad med prov, grupparbeten och events, men det gör att tiden går lite fortare. 

Nu ska jag skölja bort min gröna ansiktsmask och krypa ner i en nybäddad säng. Ledsen om alla ord är slut, men jag har mailat halva kvällen. Ett av de bättre mail-utbytena jag varit med om. Känns hoppfullt!

Söta, fina Emma med sin mopp

Saturday 22 May 2010

Sentimental fool

Hittade massa gamla bilder på mamma's dator. Se o njut, denna bildkavalkad av frisyrer.
Tror det var för Amelia. Can't remember. Gillade dock min bob...

Sunday 16 May 2010

insomnia

Burj Al Arab för-över
Ja, jag har åkt båt med Martin Dahlin. O Jean-Paul von Der Burg. 
De hälsar till pappa. 
Svante Tegnér var också med, men han hälsade inte. 
Han säljer kläder på nätet.
Obligatoriska BloggBrillor
Atlantis
JBR, Dubai Marina och vidare

"the Body"

Väcktes 6 imorse av ett brådskande telefonsamtal. Då hade jag sovit 1 timme. Lyckades somna om. Sov till nästa samtal. Somnade om och översov träningen (illa). Till Dubai Mall för att diskutera eventet och blev hypnotiserad tills min värld rämnade. Men tårarna måste väl ut. 
Så annorlunda ens mål och framtid blir när verkligheten rasar. 

Upptäckte att man får en riktigt skön påse på magen efter middagen 
om man väntar 25 timmar mellan matintagen.

Denna veckas sömntimmar:
må: 3h
ti: 4h
on: 5h
to: 2h
fre: 1h(+7h)

Denna veckas kost:
må: 1/2 kycklingsallad
ti: knäckemacka med philadelphia, Hardee's cheeseburgare o pringle's, pasta alfredo
on: bröd o ost
to: wetabix, nudelwok, bröd o ost
fre: quesedillas med biff o ost, 1 cupcake

Har givetvis varvats med vin, vatten och mjölk

Det går bra nu

Saturday 15 May 2010

horoscopes


I want to say that there's a thin line, but that's no longer important. What's important for me is to be, and depend on, me. I carry my smile and my burden, but it’s so heavy inside. I do care. Still, about so many things. But there's less pain, grief and agony. Less stress and less sadness. I'll get through, we both will. No doubt about it. I just wish I'd been stronger to start with. Wish I'd kept my rules and been less forgiving. Could I've loved less? But on the other hand - I've wouldn’t have learnt as much as I've done. I’ve gone back to my basics. Looking for signs. Struggling forward. Go go go. Don’t look back. Move further away and heal.


Såhär jävla trött ser man ut efter en längre tid utan bra sömn. Men jag o fröken B lyckades i alla fall lokalisera var man köper CupCakes på Dubai Mall. (Nedanvåningen Bloomingdale's)
Ny blazer och mina grymma brillor. Skulle egentligen ta en bild på hårfärgen, men tror ni den fastnade? Nej. 
Jag är inte gråhårig. Cendré med röda inslag. 
CupCakes. Inte särskilt upphetsande och omöjliga att äta. Hamnade i papperskorgen.

Idag har jag funderat. Jag blir så sjukt TRÖTT på att bry mig. Härmed fastställer jag att min kropp är det snyggaste jag vet och jag ser fram emot att åldras med den. 

Vidare noterade jag att efter att först ha gått upp i vikt här (för att sedan drasa neråt på skalan de senaste dagarna) så har jag blivit av med något - mina tits. Hallå?! Where do you go, my lovely? Tydligen tappar man inte vikt på samma ställe som man lägger på sig. Gud måste ha varit förbannad när han skapade kvinnan - inte nog med att vi ska blöda med jämna (eller ojämna) mellanrum och genomlida barnafödande; vi ska även inpräntas en besatthet av hur viktitgt det är med bröst och smal midja. Men för att uppnå en smal midja så måste man alltså ge upp brösten.  Hur ostrukturerat skapande är inte det?! Klart som fan Gud var man, ingen kvinna hade gjort något så ogenomtänkt.

 

Friday 14 May 2010

Samtal

Livet består av en mängd samtal.
Bra samtal, ledsamma samtal, givande samtal eller bara tomma samtal.

Jag föredrar nattliga samtal. Samtal om livet, framtiden, kärleken. Vem man är och kommer ifrån. Historier. I bl.a. Sri Lanka så är en stor del av det sociala i att träffas ett gäng, just att berätta historier.

Jag personligen tror att det har att göra med att vi har så bråttom med att vara ett i-land; ständigt på språng. Man stannar sällan upp, eller ens ger sig tid att vara tillsammans. Alltid något annat som ska hända. Det är sällan familjen umgås alla, utan press och stress från matlagning eller annat.
Det är sällan vi sitter ner och faktiskt lyssnar på varandra, eller ger varandra den där extra omtanken eller uppmärksamheten. 

Det är svårt ibland (läs:ofta) att vara vuxen. Förr så räckte det att knyta sina skosnören själv för att de vuxna skulle applådera. Det är inte lika lätt numera. De kräver lite mer. På gott och ont.



Utan utmaningar utvecklas man inte.
Jag hade nog hellre lagt mig ner och självdött än att inte få lära mig nya saker.


När ångesten kommer och det känns som jag ska spricka eller sprängas inifrån - då tar jag ett djupt andetag och funderar lite. Rent rimligtvis så kan det inte vara så att jag är helt ensam om vad jag känner. Det innebär att någon annan känt så innan mig och folk kommer fortsätta uppleva de här känslorna långt efter min tid är slut.
Så rent egoistiskt - varför öda energi på en negativ känsla om den inte är unik? Varför dela med andra? Jag är inte den första som felat, sårat eller blivit sårad. Jag är inte den enda som älskat och förlorat. Jag är inte den enda människan i världen - men jag är den enda upplagan av mig. Om jag nu är ett så sällsynt objekt så måste jag vårda det (mig), värna om det (mig) och ge det (mig) alla förutsättningar för att uppnå min fulla potential.


Thursday 13 May 2010

Smörgåstårta o Snask

Ed Harcourt - Black Dress


Jag är okej.

Fokuserad.



En dag ska jag säga 
Jag Älskar Mitt Liv




Men snart så blir det här min verklighet igen för ett par dagar
LYCKA!


Wednesday 12 May 2010

Nattvak

Katie Melua - If you Were a Sailboat



Nattliga konversationer är något av det mest givande jag vet.
Tack.


Tuesday 11 May 2010

Träningsvärk i händerna

The Noose

Världens finaste gosse

Nu har jag skrivit for ever.

Det är konstigt hur man kan vara över ett förhållande, men inte en person.
Det var bara det jag skulle säga.

Nu ska jag fortsätta fundera. 

Peace

Monday 10 May 2010

Dag 1

Efter att ha varit uppe hela natten (igen) så mötte jag Fröken B och vi gick och tränade. Sen pratade vi. 
En klok kvinna, det där. O uppriktig. Känns skönt. Inte gissa, inte fjäska - bara vara ärlig.

Jag önskar att jag aldrig kommit hit.

Nu ska jag lära mig vara ensam. Steg 1 blir att äta ute - själv.

Sen ska jag fundera. 

Wednesday 5 May 2010

Bloggvärlden gick i graven för mig idag

Karlavagnen

Min nya schöööna "peruk"frisyr. 
Nej, det finns ingen ände på hur korkade saker jag kan göra med mitt hår.
 Här var jag GLAD

Sen råkade jag läsa Fadde's blogg 
Plötsligt så blev min värld svart och ledsam - för jag insåg att det finns verkligen inga gränser i Sverige. Nu har ju jag tursamt nog ingen drös av läsare, så jag kan inte göra så stor skada, 
(o jag ställer mig tveksam till om Fadde kan ha så många.) men hade jag känt mig tvungen att fylla ut min blogg med inlägg som har rubriker i stil med "nu fikar jag efter träningen" för att sedan skriva ett inlägg om att jag tränat och nu fikar - waste of time. 
Rubrik och tillhörande bild av en åldrande och stornäst man gör det pretty obvious. Men det värsta måste vara den bristande grammatiken. Jag FÖRSTÅR inte varför man inte utnyttjar stavnings- och grammatikskontrollen innan man publicerar något! Det här gäller för många s.k. "bloggare". 

I'm fed up på bloggar. Vems jävla idé var det egentligen? Skitkorkat. Stationera ett helt land framför datorn! 

Pinker's funderar och bestämmer sig (mig) för att nu får det vara nock!

Frågan är nu vilka intellektuellt ostimulerande metoder jag ska ta mig till för att somna?..

Tuesday 4 May 2010

Principen är densamma - jag har rätt

P säger att jag inte kan ta någon annans erfarenhet och göra till min. Jag säger att det är fel. För man kan ju inte bara lära sig på egna misstag och framgångar - nej, utnyttja omgivningen. Särskilt de äldre.



Min far är en stark ledare och - may I say so - pretty damn successful. Genom att lyssna, iaktta och ta till mig hans sätt och sedan utgå från mina egna värderingar så har jag utvecklat ganska bra och kunkurrenskraftiga drag. Jag var minst världens bästa KvartersFörman på HMS Malmö.  



Min mamma är en klok och erfaren kvinna. Vi har sällan samma åsikt om hur att hantera saker, men det har bara lärt mig att det finns mer än ett sätt att se saker på. Livet är inte svart eller vitt och ibland får man jämka. Vare sig det är för husfriden eller för emotionella. 
How to choose your battles.



Min bror är militär och man. En stark karaktär och någon jag hyser stor respekt för och ser upp till. Han har en fantastisk energi och auktoritet och det var härligt att få göra lumpen i hans gamla jaktmarker. Stoltare lillasyster än mig får man leta efter när officerare ännu mindes min bror, både från hans tid i lumpen och senare som yrkesmilitär. Givetvis skulle ingen säga något ont om honom in my face, men det stärkte mig att de spontant tänkte på honom när de hörde mitt namn. Samt det faktum att de tog sig tid att berätta för mig vilket bra intryck de hade av honom.


Min syster är mamma till 4 flickor. Jag tycker nästan det räcker att bara nämna det, men hon är en stark person. Genom att se hur hon uppfostrar sina barn och hur hon prioriterar så har jag lärt mig vad jag tycker. Men hon går sin egen väg och hon är glad, känslofylld och  utåtriktad. Hon, liksom jag, sätter andra människor först. Men vi lär oss tillsammans att ibland får man prioritera sig själv. 
Ibland måste man ta vuxna beslut.


Min fina Krikelin äger stor insikt och jag är glad och tursam att ha en vän som accepterar mig och älskar mig - trots att hon känner mig bättre än någon annan.


P är en intelligent och stark person, mån att lyckas och angelägen att vara till lags. Han har ett helt annat sätt att resonera än vad jag har och vi lär oss från varandra hur vi bäst sköter vårt förhållande.


Så P, genom den här långa utläggningen anser jag mig ha bevisat att jo - man kan visst göra någon annans erfarenhet till en del av sina egna. Det är det livet handlar om. Att växa och att utvecklas för att bäst kunna utnyttja sin potential och nå sina mål. Så när vi har olika åsikter så innebär det bara att vi ger varandra en chans att växa. Tillsammans. 
And that goes for all kind of relations. 


Peace

Monday 3 May 2010

Bye Bye Blonde


We're going through changes...


Blond

Hoppsan!
Vad händer här då? 


Lilla My
*hmmm* Vilken färg?
*tataaa* Chokladbrun!



Man blir lätt uttråkad av att ha urinvägsinfektion.











Sunday 2 May 2010

Lurar Systemet

Ville bara bevisa for alla och envara tt det gar att lura systemet pa skolans datorer har i Dubai.
Man anvander svenska sidor!