Imperiet - CocaCola Cowboys
Jobb jobb jobb. Tunga ögonlock och tunga fötter.
Man kan väl säga att jag med gott mod tar mig igenom dagarna. Jag har fortfarande ingen aning om hur i hela fridens namn jag ska lyckas organisera om mitt liv så att jag är redo för flytt den 25 januari. Livet är ytterst spännande.
Idag sorterade jag lite i skåpen i badrummet. Effektiv tid när jag ändå satt där. Cliff låg i dörren och övervakade. Teamwork!
Har kastat massa. Börjar känna mig lite som ett utrensningsgeni, fast det låter lite Hitleraktigt och jag är redan nazi med kassan så ja... Det blir till att vaska fram nya uttryck ASAP. Jag är ju faktiskt inte helt hooked på det här med nazism. Tycker det känns lite omotiverat.
På tal om det så har jag nya insikter. Jag måste börja plugga nu. Jag håller på att fördummas. Gälls det som motivation?
När jag kom hem på lunchen idag så hade han hittat en påse potatis på vasken (som blev över från gårdagens delikata middag som Cous hade vänligheten att göra åt mig. Love!) Den nedrans hunden låg och skakade av skamsenhet. Men jag var bra. Tog det lugnt. Ignorerade, städade och bjöd sen fram honom. Sen gick vi en sjukt kort runda som avslutades med lite hjärngympa på gräsmattan. ( Jag skiter högaktningsfullt i "Hundar får ej rastas här"-skyltarna. Vi lekte inte. Vi drillade.) Han var BÄST!
Wednesday 30 December 2009
Friday 18 December 2009
Good man
Gloria Estefan - Dr. Beat
Han sa att vi var (jag citerar) Ett Stiligt Ekipage.
När jag kom hem tittade jag mig i spegeln. Snowboardbyxor och en stor jacka, en mössa som täckte halva huvudet och luva ovanpå. Inte förrän Cliff ställde sig bredvid mig så förstod jag. Stiligt, helt enkelt.
Thursday 17 December 2009
Faller vi faller alla faller jag
Triad - Tänd Ett Ljus
Jag är så het! Sitter i min kära, underbara soffa - iförd obligatorisk tomtepyjamas. På någon märklig vänster verkar den dock ha krympt lite. På längden? Men jag gillar magtröjor. Det är lite min grej. Perfekt såhär inför jul Me like a lot!
Så vad händer i mitt liv?!
C-H-A-O-S
D-R-A-M-A
All as usual alltså.
Igår var ännu ett lågvattenmärke.
Men varför inte.
Jag är så sjukt trött. Jobba utedagis och halka runt i bilen på snötäckta banor.
Varför blir alla vi sydlänningar lika förvånade varje gång det snöar?
"Oj! Vad är det här? Det är kallt? Och hårt. Men det blir mjukt och försvinner om jag stoppar det i munnen?! "
"Varför kan jag inte styra min bil? Varför låter det när jag bromsar? Åh nej åh nej! Vad ska vi göra?.."
Sunday 13 December 2009
Utan Livlina
Ulf Lundel - Danielas Hus
Klippbrant.
Måste man verkligen må så jäkla vedervärdigt för att kunna må bättre sen? Vore det inte bättre med en veckas eksem eller lite kli på underarmen en söndag eftermiddag? Jag förstår inte vad nytta det gör. Känner mest för att säga "Jo men livet. Thank you very much.That´s plenty."
Jag är nog tillräckligt vuxen för att veta skillnad på bra/dåligt. Det är liksom inte så att jag kommer vakna upp med INSIKT och vara tacksam för all skit. Det blir bra så. Jag vill inte ha fler bajsmackor
.
Det finns inte några livlinor kvar och jag EXPLODERAR snart på Cliff. Jävla dryga hund till att gnälla. Han har fått både fis-skinkan och massa mat. Lägg till vatten, kärlek och promenad där han fick snusa långt mer än vanliga promenadreglerna egentligen tillåter. Jag har inte ens kastat hushållspapper på honom idag, trots att han (återigen) massakrerat en plastpåse. Hallå?! De kostar! Var ska jag nu lägga soporna? Får bli i hans säng. HAHA. Inte så kaxig längre, va?!
Annars då, i mitt miserabla liv..? Inget särskilt; bortsett från att det varit körsång i kyrkan och sedan adventskonsert - där jag tydligen inte var bjuden. Ska bli intressant med julafton. Förra året fick jag ju ullsockor... Nej just det - i år har jag ordnat själv från päronen. Men jag förstår. Jag har ju inga barn. Så fort jag får det kommer de överrösas av mynt och paket. Jag längtar. För min del går det bra om jag får det tills vidare, men så jobbar vi inte. Tur att man har syskon som i alla fall är vettiga. Förra året fick jag en DVD-spelare (which I love!) av bror. Det var fint. Vi förstår varandra, han och jag.
Jag har önskat mig en kamera, en lobotomi, HP5, mascara och en mobil psykolog. Ska bli spännande att se vad de ordnat!
Nu ska jag springa skrikandes genom lägenheten "Lägg dig Cliff", packa lite och ev orka ner i källaren. MAO - jag ska bädda rent i sängen, släpa upp Cliff där och somna i fosterställning med kläder på. Life´s a miracle. Jag undrar om det vore enklare om jag inte var ett geni?
Åhh. 2254 Malmö Stad. Snö
Klippbrant.
Måste man verkligen må så jäkla vedervärdigt för att kunna må bättre sen? Vore det inte bättre med en veckas eksem eller lite kli på underarmen en söndag eftermiddag? Jag förstår inte vad nytta det gör. Känner mest för att säga "Jo men livet. Thank you very much.That´s plenty."
Jag är nog tillräckligt vuxen för att veta skillnad på bra/dåligt. Det är liksom inte så att jag kommer vakna upp med INSIKT och vara tacksam för all skit. Det blir bra så. Jag vill inte ha fler bajsmackor
.
Det finns inte några livlinor kvar och jag EXPLODERAR snart på Cliff. Jävla dryga hund till att gnälla. Han har fått både fis-skinkan och massa mat. Lägg till vatten, kärlek och promenad där han fick snusa långt mer än vanliga promenadreglerna egentligen tillåter. Jag har inte ens kastat hushållspapper på honom idag, trots att han (återigen) massakrerat en plastpåse. Hallå?! De kostar! Var ska jag nu lägga soporna? Får bli i hans säng. HAHA. Inte så kaxig längre, va?!
Annars då, i mitt miserabla liv..? Inget särskilt; bortsett från att det varit körsång i kyrkan och sedan adventskonsert - där jag tydligen inte var bjuden. Ska bli intressant med julafton. Förra året fick jag ju ullsockor... Nej just det - i år har jag ordnat själv från päronen. Men jag förstår. Jag har ju inga barn. Så fort jag får det kommer de överrösas av mynt och paket. Jag längtar. För min del går det bra om jag får det tills vidare, men så jobbar vi inte. Tur att man har syskon som i alla fall är vettiga. Förra året fick jag en DVD-spelare (which I love!) av bror. Det var fint. Vi förstår varandra, han och jag.
Jag har önskat mig en kamera, en lobotomi, HP5, mascara och en mobil psykolog. Ska bli spännande att se vad de ordnat!
Nu ska jag springa skrikandes genom lägenheten "Lägg dig Cliff", packa lite och ev orka ner i källaren. MAO - jag ska bädda rent i sängen, släpa upp Cliff där och somna i fosterställning med kläder på. Life´s a miracle. Jag undrar om det vore enklare om jag inte var ett geni?
Åhh. 2254 Malmö Stad. Snö
Saturday 12 December 2009
Trippin´
Jag ligger under ytan och blundar håller andan ligger helt stilla och bara andas det kanns som om jag ska kunna som om det öppnas eller skapas liksom en hinna runt mig under vattnet och jag tror att jag närsomhelst ska kunna öppna ögonen utan att vattnet rinner in eller helt enkelt bara börja andas. Där.
Jag har badat.
Livet kan verkligen vara grymt ibland och jag hoppas att något bättre väntar för den här killen. Men det är en fullkomligt underbart absurd historia. Jag skrattade så jag har träningsvärk idag. Hur fan kan livet vara så sjukt? Hursomhaver. Storyn är som följer:
Kille möter tjej. Tjej sitter i rullstol efter olycka för ett par år sen. Tjej och kille växlar ringar. Killen spår en tveksam framtid. Tjej dumpar kille. Tjej har träffat en ny - tjej...
Vad är oddsen?
BTW - den här jädra hetsen om vikt och utseende. Jag vet att jag är världens sämsta på att hålla självsäkerheten uppe och jag kan ofta tycka en massa. Men helt ärligt. Jag kan inte tappa i vikt. Om jag tappar i vikt blir min rumpa mindre - och var ska då Cliff vila sitt huvud?
Thursday 3 December 2009
Licentia Poetica
Rod Stewart - If you don´t know me by now
Hungrig.
Arg.
Hungersarg.
Ögonen är fyllda av sömnighet. Cliff ligger på rygg och fiser. Det ligger en rökridå i hela hallen. Nu gör han det igen! Jag hör hur det sipprar...
Mitt hem är kaos och jag sitter som en lobotomerad räka i en sanddyn. Pas De Bien.
Lördag blir det en 9-hålsbana i London. Sen är det fan bara organisatoriska händelser igen. As usual!
Min romantiska bild av mig själv, som strövar runt ensam i ett julpyntat London (gärna under ett stilla snöfall) perfekt sminkad och håret sådär härligt friskt och stunsigt, omärkt av det faktum att jag går ut och in ur butiker tills jag hittar de PERFEKTA julklapparna och glädjestrålande går sjungandes ut därifrån... Männen ser beundrande på mig och kvinnorna sätter sig på huk och säger till sina barn att lyssna på den vackra flickans sköna sång. Barnen ler och klappar händerna och jag tar ett par stilla danssteg i snön..- den där idén kan jag ju bara skrota.
Kommer vara lätt desorienterad vid hemkomst.
Hungrig.
Arg.
Hungersarg.
Ögonen är fyllda av sömnighet. Cliff ligger på rygg och fiser. Det ligger en rökridå i hela hallen. Nu gör han det igen! Jag hör hur det sipprar...
Mitt hem är kaos och jag sitter som en lobotomerad räka i en sanddyn. Pas De Bien.
Lördag blir det en 9-hålsbana i London. Sen är det fan bara organisatoriska händelser igen. As usual!
Min romantiska bild av mig själv, som strövar runt ensam i ett julpyntat London (gärna under ett stilla snöfall) perfekt sminkad och håret sådär härligt friskt och stunsigt, omärkt av det faktum att jag går ut och in ur butiker tills jag hittar de PERFEKTA julklapparna och glädjestrålande går sjungandes ut därifrån... Männen ser beundrande på mig och kvinnorna sätter sig på huk och säger till sina barn att lyssna på den vackra flickans sköna sång. Barnen ler och klappar händerna och jag tar ett par stilla danssteg i snön..- den där idén kan jag ju bara skrota.
Kommer vara lätt desorienterad vid hemkomst.
Wednesday 2 December 2009
A new Baby!
Andreas Johnson - Seven Days
Hur kan jag vara hungrig?! HUR?!?
Kom nyss hem från svärföräldrarna efter ännu en god middag. Det är precis som om mina käkar behöver mala ALLTID. Jag ska testa att prata med mig själv, det kanske kan funka.
Nej.
Dricker lite saft. Jordgubbssaft. BOB´s is the shit!
Har lyckats avsluta Krikelins julklapp. Om hon inte klämmer fram i alla fall EN tår, då kommer jag låta känslorna flöda. Jag är i alla fall ruggigt nöjd.
Idag har varit en bra dag.
* Liten födelsedagslunch med mamma, inklusive paketöppning.
* Mysrunda med Bobby och en galen hund (Ja, Cliff).
* Supermiddag hos T o M, as I said.
* Dessutom har det varit späckat med glada tillbud;
* ny baby i Devon ( ! ) och Lady E ska på arbetsintervju imorgon.
Så hatten av för gudarna och snart dags för sängen. Måste vila upp mig inför den fullspäckade semestern i London.
Peace
Hur kan jag vara hungrig?! HUR?!?
Kom nyss hem från svärföräldrarna efter ännu en god middag. Det är precis som om mina käkar behöver mala ALLTID. Jag ska testa att prata med mig själv, det kanske kan funka.
Nej.
Dricker lite saft. Jordgubbssaft. BOB´s is the shit!
Har lyckats avsluta Krikelins julklapp. Om hon inte klämmer fram i alla fall EN tår, då kommer jag låta känslorna flöda. Jag är i alla fall ruggigt nöjd.
Idag har varit en bra dag.
* Liten födelsedagslunch med mamma, inklusive paketöppning.
* Mysrunda med Bobby och en galen hund (Ja, Cliff).
* Supermiddag hos T o M, as I said.
* Dessutom har det varit späckat med glada tillbud;
* ny baby i Devon ( ! ) och Lady E ska på arbetsintervju imorgon.
Så hatten av för gudarna och snart dags för sängen. Måste vila upp mig inför den fullspäckade semestern i London.
Peace
Tuesday 1 December 2009
Death by tray
Natasha Bedinfield - "These words"
Världens ljuvligaste utsikt, bortsett från den klafsiga leran...
Idag så vill jag ordna med CSN (ain´t gonna happen) och göra fler julkort (högst troligt faktiskt). Ska till min kära terapeut idag, om 30 minuter närmare bestämt. Får se vilka spöken vi släpper ut idag. Förra veckan pratade vi om förnekelse ( som om inte det är motsägelsefullt?! ) Jag övar alltså numera på att säga vad jag faktiskt känner och inte vad som är rationellt. Går inte bra. Vet inte hur man gör. Men jag övar. Funkar mycket bättre efter ett (läs två) glas vin.
Men - jag och mamma pratade i helgen. Sen var filmen slut, mamma gick upp och la sig och släckte. Sen dröjde det 5 minuter innan hon väste (för att inte väcka alla kryllande ungar)
"Klockan är snart 1! Nu får du gå och lägga dig!" varpå jag förklarade att jag faktiskt är så pass gammal att jag känner när jag är för trött... Jag älskar kommunikation.
Sitter fortfarande i mjukiskläder hemma och myser över det faktum att jag redde ut hela London-soppan, med boende och flyg och allt. Älskar att sova på luftmadrass. På ett golv. I mögel. *mmm*
Men jag gör det av kärlek.
Och jag har fortfarande inte gett upp hoppet om alternativ sovplats. If I´m lucky, I might get the kinky dungeon. Givetvis avslöjar jag inte adressen till denna raffiga lägenhet; inredd med speglar, röd plysch och mycket svart. (Kanske att jag kan ordna en bild senare...) Men det får en att undra?! I vilket syfte skapades denna tillflyktshåla? Vad sker där inne när ingen ser? Framförallt är det intressant att den ligger i anknytning till ett litet kontor.
Världens ljuvligaste utsikt, bortsett från den klafsiga leran...
Idag så vill jag ordna med CSN (ain´t gonna happen) och göra fler julkort (högst troligt faktiskt). Ska till min kära terapeut idag, om 30 minuter närmare bestämt. Får se vilka spöken vi släpper ut idag. Förra veckan pratade vi om förnekelse ( som om inte det är motsägelsefullt?! ) Jag övar alltså numera på att säga vad jag faktiskt känner och inte vad som är rationellt. Går inte bra. Vet inte hur man gör. Men jag övar. Funkar mycket bättre efter ett (läs två) glas vin.
Men - jag och mamma pratade i helgen. Sen var filmen slut, mamma gick upp och la sig och släckte. Sen dröjde det 5 minuter innan hon väste (för att inte väcka alla kryllande ungar)
"Klockan är snart 1! Nu får du gå och lägga dig!" varpå jag förklarade att jag faktiskt är så pass gammal att jag känner när jag är för trött... Jag älskar kommunikation.
Sitter fortfarande i mjukiskläder hemma och myser över det faktum att jag redde ut hela London-soppan, med boende och flyg och allt. Älskar att sova på luftmadrass. På ett golv. I mögel. *mmm*
Men jag gör det av kärlek.
Och jag har fortfarande inte gett upp hoppet om alternativ sovplats. If I´m lucky, I might get the kinky dungeon. Givetvis avslöjar jag inte adressen till denna raffiga lägenhet; inredd med speglar, röd plysch och mycket svart. (Kanske att jag kan ordna en bild senare...) Men det får en att undra?! I vilket syfte skapades denna tillflyktshåla? Vad sker där inne när ingen ser? Framförallt är det intressant att den ligger i anknytning till ett litet kontor.
Subscribe to:
Posts (Atom)
