Det här är - by far - det sämsta jag mått i mitt liv.
Jag är genomsvettig och frusen och illamående. Kan inte stå upp för då blir jag yr.
Kan inte sitta. Kan inte ligga.
Jag är som ett stort moln av illamående. Har inte bajsat på 2 dagar, vilket är en eon av tid för mig.
Å ena sidan vill jag bara kräka för att illamåendet ska gå över. Å andra sidan så vill jag inte kräka, för jag tror att jag ska dö av smärta då. Om inte detta blir bättre snart så kommer jag bli galen.
Det enda jag äter är mannagrynsgröt. O dricker vatten. O te.
P är på gymmet. Typiskt att gå dit när jag är sjuk.
Han har inte velat följa med mig någon av de senaste gångerna.
Är det bara jag som kan bli bajstrött på min pojkvän? Eller är det osvenskt att bli det?
Jag är säker på att vem som helst kan bli trött på mig, min enorma charm till trots...
No comments:
Post a Comment